Funderar lite
Så.... då är basic utformningen av den här bloggen klar...
Nu är det bara skrivandet kvar... en _utmaning_
I morgon ska jag tillbaka till psykologen, utvärderingen (varför kallas det så egentligen?) av mig är inte klar trots två sessioner. Förra gången fick jag tillskrivit mig, förutom mina andra diagnoser, panikångestsyndrom, agorafobi och social fobi... och vi har mer än halva hennes häfte kvar att gå igenom. Undra vad som kommer upp i morgon. Känns som att jag har blivit mindre och mindre människa de gånger jag varit hos henne och mer och mer en massa ord på ett papper.
Men efter alla dessa år inom psykvårdens regi är det kanske det som är kvar av mig?
Är det dom orden som definierar just mig? Knappast nått unikt i så fall, och sägs det inte att varje människa är unik? Det måste ju finnas någonting kvar... där under skalet... men vad? och hur hittar jag dit?
Kan man förlora sig själv i sig själv? I så fall tror jag att det är just det jag gjort...
Tillbaka till skrivandet... jag har alltid gillat att skriva... och jag är kass på att prata om känslor och dyligt. Så då dök tanken upp att kanske kan jag skriva mig tillbaka till ... ja inte vet jag vart det ska sluta med den här bloggen. Kanske slutar det med det här inlägget... kanske blir det nånting mer.
Vi får se...
Nu är det bara skrivandet kvar... en _utmaning_
I morgon ska jag tillbaka till psykologen, utvärderingen (varför kallas det så egentligen?) av mig är inte klar trots två sessioner. Förra gången fick jag tillskrivit mig, förutom mina andra diagnoser, panikångestsyndrom, agorafobi och social fobi... och vi har mer än halva hennes häfte kvar att gå igenom. Undra vad som kommer upp i morgon. Känns som att jag har blivit mindre och mindre människa de gånger jag varit hos henne och mer och mer en massa ord på ett papper.
Men efter alla dessa år inom psykvårdens regi är det kanske det som är kvar av mig?
Är det dom orden som definierar just mig? Knappast nått unikt i så fall, och sägs det inte att varje människa är unik? Det måste ju finnas någonting kvar... där under skalet... men vad? och hur hittar jag dit?
Kan man förlora sig själv i sig själv? I så fall tror jag att det är just det jag gjort...
Tillbaka till skrivandet... jag har alltid gillat att skriva... och jag är kass på att prata om känslor och dyligt. Så då dök tanken upp att kanske kan jag skriva mig tillbaka till ... ja inte vet jag vart det ska sluta med den här bloggen. Kanske slutar det med det här inlägget... kanske blir det nånting mer.
Vi får se...
Kommentarer
Trackback
